Tips & råd

Ekologiska & biodynamiska livsmedel
Den bästa maten man kan äta är råa ekologiska frukter & grönsaker, samt lite naturliga ekologiska nötter & frön – och lyckas man få tag i biodynamiskt odlade livsmedel är det såklart ännu bättre! Förutom ekologiska nötter & frön är kallpressad ekologisk extra virgin olivolja av bra kvalitet och måttligt med ekologiskt riktigt smör bra källor till fett. Flertalet av dessa livsmedel har dessutom ett basiskt pH-värde (gäller dock ej baljväxter, flertalet nötter eller andra proteinrika livsmedel).

För att kunna få en bättre hälsa bör man minska på intaget av bekämpningsmedel, gifter, tillsatser/E-medel, margariner och processad mat så långt det är möjligt. Många är helt omedvetna om ffa alla de kemikalier som finns i maten och i miljön – men blir man medveten om dessa kan man förändra sina val och därigenom minska mängden och förbättra sin hälsa. För det finns ett tak för hur mycket kroppen klarar av och mäktar med – levern, njurarna, lungorna, tarmarna, huden (och även lymfan) är kroppens utrensningsorgan och till slut kan belastningen bli för hög på dessa organ.

Processad mat
Livsmedel som t ex har bearbetats kemiskt och tillverkats av raffinerade ingredienser och konstgjorda substanser är vad som allmänt kallas för processad mat eller ultraprocessad mat. Ultraprocessad mat innehåller ofta mer socker, konstgjorda ingredienser, färre näringsämnen och mer industriellt framställda tillsatser som ex.vis färgämnen, smaktillsatser och konserveringsmedel. Motsatsen till processad mat är s.k. ”riktig” mat – d.v.s. mat (såsom frukter, grönsaker, rotfrukter, nötter, frön, sädesslag, baljväxter, ägg, fågel, fisk, kött) som är nära sitt naturliga tillstånd. Läs på förpackningens innehållsförteckning; om produkten innehåller fler än 5 ingredienser är den sannolikt processad – om den istället innehåller färre än 5 ingredienser är det sannolikt en minimalt bearbetad produkt.

"Riktig" mat är en av nycklarna till en god hälsa

Ät så giftfri och näringsrik mat som möjligt!

Varför äta ekologiskt?

För att få i sig mindre gifter bör man äta biodynamiskt eller ekologiskt odlade frukter, grönsaker, örter, nötter & frön. Detta gäller även köttprodukter. Vid ekologisk köttproduktion är djuren uppfödda på ekologiskt foder. Djurhållningen på ekologiska och biodynamiska gårdar är bättre jämfört med djurhållningen på konventionella gårdar, när reglerna för eko och KRAV efterlevs.

När Livsmedelsverket 2016 gjorde stickprover i de frukter och grönsaker som vi äter mest av hittade de rester av bekämpningsmedel i 89-100 procent av de testade frukterna och bären och i 49-82 procent av grönsakerna. Bland annat hittades insektsmedlet klorpyrifos (som inte är tillåtet i Sverige) i importerade citrusfrukter, äpplen och morötter.

Klorpyrifos har i flera studier kopplats till risk för utvecklingsstörningar och lägre IQ hos barn och förbjöds i EU från och med 2020. En mängd andra insektsmedel är däremot tillåtna. Ekologisk mat odlas utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. I Livsmedelsverkets senaste stickprovskontroll (2018) hittades rester av bekämpningsmedel i 80 procent av de svenska oekologiska frukterna och bären. I de ekologiska svenska frukterna och bären fanns däremot inga rester alls. Källa: Sverigesnatur.org

Man kan se på konventionell odling som resurskrävande, ekologisk odling som resurscirkulerande och biodynamisk odling som resursnärande. Biodynamisk odling ger alltid tillbaka mer än vad som tas från jorden och bygger därmed upp antalet organismer i matjorden.

Den som vill läsa mer om ekologisk odling kan gå in på följande två länkar från Naturskyddsföreningen:
Ekologisk eller konventionell odling - vad ger mest klimatpåverkan?  samt
Nyttor med ekologiskt lantbruk

Cirka 330 livsmedelstillsatser är tillåtna i Sverige och andra EU-länder och dessa måste deklareras på förpackningen.

Om man vill få i sig färre konstgjorda tillsatser i maten - s.k. E-nummer - så bör man absolut äta ekologiska eller KRAV-märkta livsmedel då endast cirka ett 50-tal tillsatser tillåts i ekologiska livsmedel. KRAV-märkta livsmedel får inte innehålla några färg-, arom- eller sötningsmedel.

KRAV-märkt färdigmat innehåller mycket färre typer av tillsatser än konventionellt producerad mat och inga av dessa tillsatser är naturfrämmande.
Källa: KRAV - Färre tillsatser i maten

År 2020 listade Äkta Vara alla tillsatser (s.k. E-nummer) som tillåts i ekologiska livsmedel och det är ca ett 50-tal - se listan här.

Ekologiska gårdar har i genomsnitt 50 procent fler arter av växter och pollinerare. När du köper ekologiskt gör du alltså bin, humlor, fjärilar, skalbaggar, blomflugor – och i förlängningen även dig själv – en stor tjänst.

Källa: Heltenkelteko.se

Av världens 115 viktigaste jordbruksgrödor befruktas 87 via pollinatörer, så bina och andra pollinatörer är livsviktiga för oss. Men bara i Sverige är en tredjedel av alla landets bi-arter på väg att försvinna! Om du vill vara med och rädda bina så gå in på Operation: Rädda bina - där kan du läsa mer om hur du kan göra skillnad (som t ex att handla ekologiska livsmedel och därigenom stödja det ekologiska jordbruket).

Du som köper ekologiskt kött, mejeriprodukter och ägg tar större hänsyn till djuren och förbättrar djurens situation och deras naturliga behov. Du som köper KRAV-certifierade köttprodukter, mejeriprodukter och ägg ser till så att djuren får göra sådant som är naturligt för dom att göra utomhus i frisk luft, så länge reglerna för KRAV och eko efterlevs.

Ekologiska ägg: Enligt WWF äter ekologiska värphöns ekologiskt foder som till stor del odlas på den egna gården, utan mineralgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel. Värphöns som är KRAV-certifierade ska ha möjlighet till utevistelse på bevuxen mark så att de kan söka mat och sysselsätta sig. Källa: WWF där man kan läsa mer om ekologiska ägg.

Ekologisk kyckling: Enligt WWF äter ekologiska kycklingar ekologiskt foder som till stor del odlas på den egna gården utan mineralgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel. Ekologiska kycklingar föds upp långsammare än konventionella kycklingar och slaktas efter cirka 10–12 veckor. Kycklingar och värphöns inom KRAV-certifierad produktion ska ha möjlighet till utevistelse på bevuxen mark så de kan söka mat och sysselsätta sig. För EU-ekologiskt behöver det endast vara utevistelse vilket kan ske på hårdgjord yta. I EUs regelverk för ekologisk produktion finns utökade djurskyddsregler, men även där kan utevistelsen vara i en rastgård och transporttiderna till slakt regleras inte. Det är alltså bättre med KRAV-certifierad produktion, om reglerna efterlevs. Källa: WWF där man kan läsa mer om ekologisk kyckling.

Ekologiskt griskött: Grisar i ekologiskt produktion äter foder som till stor del odlas på den egna gården utan mineralgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel. Grisar inom ekologisk produktion ska ha möjlighet att vistas utomhus. För grisar inom EU-ekologisk produktion innebär detta oftast utevistelse på en betongyta, medan KRAV-certifierade grisar utöver detta även går ute på betesmark under sommarmånaderna. Källa: WWF

Den ekologiska grisen får gå utomhus och böka i strö, men det kan vara på betongplatta. Den KRAV-märkta grisen får däremot gå utomhus hela året i frisk luft och under sommaren får grisen böka i jord, beta gräs och gyttjebada - sånt som är naturligt för grisar.

Precis som oss människor så mår djur bättre av att vara utomhus. Alla djur i ekologisk produktion går ut för att beta, picka eller böka. De har mer plats i stallarna och bättre möjligheter till ett naturligt liv.

Trots att Sverige har förhållandevis god djurhållning jämfört med andra länder gör den ekologiska produktionen skillnad för djurens liv. Störst skillnad gör den ekologiska gården för grisar, värphöns och kycklingar som annars ofta hålls inne året om. Källa: Naturskyddsföreningen

Bara ca 2 procent av alla svenska grisar får vara utomhus och 1 procent av kycklingarna. Men grisar på KRAV-certifierade gårdar får gå på grönbete på sommaren och böka i jorden både sommar och vinter. Kycklingarna och värphönorna på ekologiska gårdar får vara ute och picka och sprätta, och korna och tjurarna får beta mer. Du som köper ekologiskt kött, mjölk och ägg tar alltså större hänsyn till djuren.

Källa: Sveriges konsumenter

Rester av kemiska bekämpningsmedel finns också i vattendrag och grundvatten, som vi hämtar vårt dricksvatten från. När Länsstyrelsen Skåne undersökte de skånska grundvattentäkterna 2016 hittades bekämpningsmedel i 22 av 27 av dem. I vissa fall var halterna så höga att vattnet var otjänligt som dricksvatten. Av de 14 vattentäkterna låg 11 dessutom inom ett vattenskyddsområde. När du väljer ekologiskt verkar du alltså för bättre skydd av vårt grundvatten.

Källa: Sveriges konsumenter

Jorden är livsviktig för att vi ska kunna producera mat. Jord är en förnybar resurs, men med felaktiga metoder kan den utarmas. En tredjedel av världens matjordar – den översta näringsrika delen av åkermarken – är försämrade. Fortsätter vi med ohållbart jordbruk i samma takt som idag kan matjordarna vara borta om 60 år, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorgan (FAO).

Ekologisk odling ger bördigare jordar, eftersom jorden innehåller mer biomassa (växtdelar) och betydligt fler maskar. I många länder bidrar ekologisk odling dessutom till minskad erosion och bättre vattenhållning. Ekologiska jordar har dessutom stor potential att binda koldioxid från atmosfären, eftersom de i genomsnitt innehåller en större andel kol.

Källa: Sveriges konsumenter

Cirka 200 000 människor dör varje år av bekämpningsmedelsförgiftning från arbete i jordbruket, enligt en rapport från FN. Dessa dödsfall sker till 99 procent i utvecklingsländer. I många länder saknar människorna som besprutar grödorna tillräcklig skyddsutrustning. Tre studier från olika forskargrupper i USA har visat att barn till kvinnor som utsatts för vissa kemiska bekämpningsmedel under graviditeten fick lägre IQ och sämre kognitiva förmågor när de var i förskoleåldern. Andra studier visar att arbetare som exponeras för pesticider (bekämpningsmedel) löper högre risk att få Parkinsons sjukdom.

I ekologisk livsmedelsproduktion används inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Därför är det extra viktigt att välja ekologiskt när du till exempel köper kaffe, bananer och annan frukt och grönt från länder i syd.

Källa: Sveriges konsumenter

Ångkokning

När vi kokar maten försvinner de flesta mineraler ut i kokvattnet, enzymer dör vid 43 grader och endast ca 15% av vitaminerna överlever. De livsviktiga enzymerna som har en central roll för ämnesomsättningen, försämras alltså i kokt mat. Att äta råa ekologiska frukter och grönsaker är därför det bästa man kan äta - och lyckas man få tag i biodynamiskt odlade frukter och grönsaker är det förstås ännu bättre.

När man kokar grönsaker osv i vatten åker alltså merparten av mineralerna ut i kokvattnet - och det är ju dumt att kasta bort mineralerna som finns i grönsaker och potatis med kokvattnet.

Vill man äta kokta grönsaker, kokt potatis osv är det isf mycket bättre att ångkoka grönsakerna och potatisen istället för då behålls mer av mineralerna i grönsakerna och potatisen.

Med en ånginsats gör du din kastrull till en ångkokare
Vid ångkokning tillagas maten i ånga från kokande vatten. Ett par enkla sätt att ångkoka mat är:

1) att ta en rostfri sil som går i en kastrull och som kan hängas på insidans kant av en kastrull över kokande vatten. Se bara till så att vattnet inte når hela vägen upp till silen. Lägg på locket för att få ångeffekten.

2) att fylla en vanlig kastrull med lite vatten och placera en hålförsedd ånginsats i kastrullen och sätta på locket. Tänk på att vätskan aldrig får nå upp till maten, för då blir maten kokt i stället för ångkokt. Var försiktig så att det inte blir torrkokning i kastrullen!

Vanliga ånginsatser i rostfritt stål finns bl a på IKEA, på Clas Ohlson samt i järnhandeln och på vissa stormarknader och kostar oftast inte mer än runt hundralappen.

Det går alldeles utmärkt att ångkoka potatis. Och det går även att göra potatismos utav ångkokad potatis, om man vill. Fördelen - jämfört med att koka potatis i vatten - är att flertalet av mineralerna stannar kvar i potatisen vid ångkokning (istället för att försvinna ut i kokvattnet, som kastas bort).

Kostfibrer

De kolhydrater som passerar till tjocktarmen kallas kostfibrer, eller bara fibrer. De är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt. För den som har problem med trög mage är det viktigt att äta mycket fibrer och att dricka tillräckligt med vatten.

Fiberrika livsmedel ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Den större mättnadskänslan kan minska småätandet och göra det lättare att hålla vikten. Eftersom det ofta krävs att man tuggar fiberrika livsmedel lite mer ökar salivproduktionen, vilket också är bra för tänderna då saliven skyddar munhålan och tänderna mot bakterier.

Fiberrik mat bidrar till att hålla blodfettnivåerna låga. Mat med mycket fibrer gör också att blodsockret stiger långsamt.

Källa: Livsmedelsverket

En fiberrik kost förebygger livsstilssjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och tarmcancer. Fibrerna verkar nämligen som ett slags dammsugare, som suger upp överflödigt kolesterol och cancerframkallande ämnen, t ex tungmetaller, och för ut dem från systemet, innan kroppen tar upp dem.

Fibrerna verkar dessutom som en matlåda för de goda bakterierna som bor i din tarm. Bakterierna omvandlar fibrerna till kortkedjade fettsyror som bl a stärker ditt immunförsvar.

Källa: IForm.se

Fibrer påverkar tarmens rörelser, så att matsmältningen fungerar smidigt. Tänk på att dricka rikligt med vätska, minst 1 1/2 liter om dagen, annars kan fibrerna motverka sitt syfte och istället ge dig magproblem.

Källa: IForm.se

Drick 1,5 liter vätska per dag (helst vatten). OBS! Det är extra viktigt att dricka mycket om man tar bulk-medel såsom Psylliumfrön, Laktobakteria Bulk, FiberHUSK.

Torkade fikon, torkade aprikoser, granatäpplen, passionsfrukt och FiberHUSK är fiberrika livsmedel som brukar hjälpa vid trög mage. Köp ekologisk frukt! (FiberHUSK finns att köpa i livsmedelshandeln).

Andra livsmedel som också brukar hjälpa vid trög mage är plommon, dadlar, sviskon, paraguayos, persikor, päron, russin, kiwi, melon, torkad frukt. Köp ekologiskt!

Att t ex äta några teskedar/dag av en produkt som heter Laktobakteria Bulk är jättebra för magen och håller tarmen igång.

Andra fiberrika livsmedel är torkade sojabönor, torkade kikärter, torkade bruna bönor, torkade mungbönor, torkade bondbönor, torkade vita bönor, torkade gula ärter, torkade linser, jordnötter (surt pH-värde).

Fullkornsknäckebröd och bröd på 100% fullkorn är också fiberrika livsmedel (surt pH-värde). Köp ekologiskt!

Träning - fysisk aktivitet hjälper till att få igång en trög tarm.

Fett i maten

Ekologisk kallpressad extra virgin olivolja av bra kvalitet är nyttigt. Olivolja är dessutom basisk.

Ekologisk avocado är en god frukt som passar bra som mellanmål samt till olika röror och till dressing. Avocado är dessutom basiskt.

Enligt innehållsförteckningen innehåller svenskt ekologiskt smör: Pastöriserad grädde*, mjölksyrakultur*, salt. *=KRAV-ekologisk ingrediens.

Smör är ett rent och naturligt matfett som kärnas av färsk grädde. Observera att smör innehåller en stor del mättat fett.

Bregott i fullfettsversion, smakar nästan som smör och innehåller SMÖR (pastöriserad GRÄDDE, mjölksyrakultur), rapsolja, vatten, salt, vitamin A+D. Bregott är därmed en ganska ren produkt, men rapsoljan i Bregott är inte kallpressad. Observera att Smör och Bregott innehåller mättat fett.

Så här skriver Arla:
"Rapsoljan i samtliga sorter av Bregott pressas vid en temperatur på 90-100 grader och klassas som skonsamt varmpressad. Lösningsmedelsextraktion används inte. En allmän användningsprocess som vi aktivt har beslutat att undvika är extraktion med organiska lösningsmedel, vilket innebär att rapsolja i Bregott aldrig har varit i kontakt med organiska lösningsmedel."

Källa: Arla Forum Konsumentkontakt

Vill man endast äta kallpressad olja kan man istället göra sin egen "Bregott" hemma med kallpressad olja, riktigt smör plus ev. lite vatten och en elvisp, det finns flera recept på nätet - tänk på att om man använder saltat smör så behöver man troligtvis inte tillsätta något ytterligare salt, men det är ju en smaksak.

Ekologiska nötter & frön är näringsrika och fettrika. Obs! Ät måttligt med nötter & frön!

Ekologiska solrosfrön, sötmandlar, pekannötter, sesamfrön, pumpafrön, pinjenötter, kokosnötter.
Ekologiska valnötter, paranötter, hasselnötter, jordnötter, cashewnötter.

Vissa nötter & frön är också proteinrika (såsom jordnötter, pumpafrön, solrosfrön, sesamfrön, sötmandlar).

Margarin är från början framtaget som ett billigare fett som ska efterlikna smör. Det är idag ofta en hårt processad industriprodukt, som "sägs vara både naturlig och dessutom nyttigare än smör", då den bland annat påstås sänka kolesterolvärdet.

Så här kan dock produktionen av själva oljan gå till:

  • Oljan i exempelvis rapsoljefröer kan dels kall- eller varmpressas men ibland även utvinnas med hjälp av olika lösningsmedel.
  • Den kan syrabehandlas med fosforsyra varpå lut kan användas för att få bort lecitin och fria fettsyror, vilket även kan vara fallet i neutrala matlagningsoljor.
  • Den kan blekas för att avlägsna den naturliga färgen och dess lukt och eventuella lösningsmedelsrester kan tvättas bort genom så kallad deodorisering.
  • Om den ska härdas, d v s få en fastare form, kan detta ske med vätgas och med nickel som katalysator under processen. Enda alternativet till det fasta härdade fettet är att använda palmolja, som är naturligt fastare eftersom det innehåller stor andel mättat fett.

När margarinet sedan ska tillverkas är det dags för tillsatserna. Konsistensen, smaken och ibland färgen på denna sörja, där vatten oftast är största ingrediensen, får man till med hjälp av E-nummer och aromämnen. Vitaminer tillsätts och dessutom ofta konserveringsmedel. Allt för att försöka efterlikna smör.

Se upp för
Margariner som Becel, Lätta, Flora, Carlshamn, Milda, Lätt & Lagom m fl. Vissa kan innehålla så många som 18 ingredienser.

Källa: Äkta vara

Härdat fett är fett vars sammansättning av fettsyror förändrats genom fetthärdning, hydrogenering. Vid härdningen omvandlas enkel- och fleromättade fettsyror till mättade, genom att vätemolekyler binds in i fettmolekylens kedjestruktur. Det ger det härdade fettet en högre smältpunkt och därmed en fastare konsistens samt hindrar oxidering, det vill säga härskning, eftersom vätemolekylen tagit den plats som syret intar i oxidationen. Många industriellt härdade fetter innehåller en andel transfetter. Transfetter är hälsoskadliga på grund av att de inte bryts ner i kroppen, detta medför att de lagras i blodkärlen.

Härdat fett är inte tillåtet i KRAV-märkta livsmedel.
Källa: Wikipedia

 
Transfetter
En ny EU-förordning begränsar användningen av transfettsyror, det vill säga delvis härdat fett, i livsmedel.

I fortsättningen får mängden industriellt framställt transfett vara högst två procent i livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter och för leverans till detaljhandeln. Ytterligare ska livsmedel med över två procent industriellt transfett som levereras till andra livsmedelsföretagare förses med en märkning av transfetthalten. EU-förordningens övergångsperiod löper fram till den 1 april 2021. Därefter får livsmedel som strider mot bestämmelserna i förordningen inte släppas ut på EU-marknaden.

Sambandet mellan transfettsyror och risken för hjärt- och kärlsjukdomar är sedan länge känt. Många länder och världsdelar har gett näringsrekommendationer som begränsar användningen av transfetter. Till exempel enligt de näringsrekommendationer som gäller i de nordiska länderna ska intaget av transfettsyror vara så lågt som möjligt och ligga åtminstone under en procent av det totala energiintaget. Även USA har kommit ut med näringsrekommendationer som uppmanar till att sjunka intaget av transfetter på en så låg nivå som möjligt. Hydrogeniserade fetter anses inte längre vara allmänt säkra eftersom de är den främsta källan till transfetter. WHO rekommenderade 2018 att industriella transfettsyror dras bort från marknaden.
Källa: Jord- och skogsbruksministeriet i Finland

Bekämpningsmedel

Potatis är en av de grödor som besprutas mest i Sverige, en konventionell potatisodling sprutas med 8–12 preparat vid 8–10 tillfällen under en säsong. En riktig skurk är King Edward  – en kung som borde störtas, enligt Naturskyddsföreningen. Bekämpningsmedel har negativ inverkan på biologisk mångfald och påverkar odlingslandskapets ekosystem. Ekologiska gårdar har i genomsnitt 30 procent fler arter på sina marker än konventionella.

Inom ekologisk odling används istället i första hand förebyggande åtgärder för att skydda grödan mot angrepp av sjukdomar och skadeinsekter, och huvuddelen av ekologisk areal besprutas inte alls! I vissa fall används biologisk bekämpning (mikroorganismer eller nyttodjur som är naturliga fiender till skadeinsekter). Inga kemiska bekämpningsmedel mot ogräs är tillåtna i ekologisk odling. Däremot finns ett fåtal ämnen, som exempelvis såpa, som får användas mot skadesjukdomar och insekter.

Källa: Naturskyddsföreningen

En svensk, konventionellt odlad jordgubbsplanta besprutas sex gånger innan jordgubbarna plockas.

Enligt en provenkät som SCB gjort bland jordgubbsodlare i Sverige behandlas en jordgubbs­planta med i genomsnitt 6,4 doser bekämpningsmedel per hektar och säsong. Den vanligaste behandlingen är mot svampangrepp, därefter kommer ogräsmedel och medel mot jordgubbskvalster, spinnkvalster och jordgubbsvecklaren (insekt).

– På jordgubbar och även annan frukt och grönt används bekämpningsmedel i större utsträckning än i andra delar av jordbruket, därför är det extra viktigt att leta efter ekologiska alternativ, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Källa: Naturskyddsföreningen

Vid odling av vindruvor används stora mängder kemiska bekämpningsmedel - närmare 15 procent av alla kemiska bekämpningsmedel i Europa används till vindruvor. Kemiska bekämpningsmedel är framtagna för att döda oönskade växter och djur.

Förebyggande besprutning
Vindruvsodling har stora problem med skadegörare, till exempel olika former av mögel. Det innebär att vindruvsodlarna också använder sig av förebyggande kemisk bekämpning, d v s att sprutning sker redan innan man har sett ett angrepp på grödan. Rester av kemiska bekämpningsmedel kommer hem till oss konsumenter med maten. En viss mängd tillåts förekomma och det finns gränsvärden inom EU som när de överstigs anses vara en risk för människors hälsa. EU koordinerar ett kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester i livsmedel där vindruvor visat sig ha det sämsta resultatet. Av alla tester är vindruvor det livsmedel som oftast innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel. Hela 72 procent av vindruvsproverna innehöll bekämpningsmedelsrester, av dessa översteg 4,5 procent gränsvärdena. Under de år som kontrollprogrammet funnits har man också sett att antalet olika bekämpningsmedelsrester i ett och samma prov ökat markant och kunskapen om blandningens effekter är mycket liten.

Det är viktigt att man sköljer frukt och grönsaker men det är inte alla bekämpningsmedel som går att skölja bort. I odling av vindruvor används bland annat systemiska bekämpningsmedel, dvs att bekämpnings- medlet tas upp av växten och druvorna där det sedan verkar i cirka tre veckor. Dessa bekämpningsmedel finns således i växten och kan inte sköljas bort. Eftersom vi ofta ger våra barn vindruvor och russin som ett nyttigare alternativ till godis bör man tänka på att barn är känsligare och ofta äter stora mängder i relation till sin kroppsstorlek.

Ekologiska vindruvor
Vid ekologisk odling minskar utsläppen av kemikalier i miljön och därmed också påverkan på vår och naturens hälsa och miljö. Idag finns ekologiska vindruvor att köpa i matbutiken men utbudet beror på odlingssäsong och de står endast för cirka 3-5 procent av den totala mängden druvor. Ekologiska russin finns idag i de flesta butiker och ett utbud av vin producerat på ekologiska vindruvor tillhör standardsortimentet på Systembolaget.

Konsumentråd Vindruvor

  • Välj ekologiska vindruvor
  • Välj vin producerade på ekologiska druvor
  • Välj ekologiska russin
  • Var noga med att alltid skölja frukt och grönsaker eftersom de ofta innehåller rester av bekämpningsmedel.
  • Var extra noggrann med vad barn äter då de kan äta stora mängder frukt och grönt i förhållande till sin kroppsstorlek.

Källa: Naturskyddsföreningen

Mängden rester av bekämpningsmedel i urinen minskade med nästan 90 procent för vuxna som åt ekologisk mat under en vecka.

Det blev resultatet i en ny studie från RMIT University i Australien. Vuxna försökspersoner åt konventionell mat i en vecka och huvudsakligen ekologisk under en annan. Det visade sig att mängden av organofosfater i urinen blev 89 procent mindre efter veckan med ekologisk mat jämfört med efter veckan med konventionell.

– Ekologisk kost spelar en nyckelroll i en förebyggande strategi för att minska exponeringen av bekämpningsmedel, säger forskaren Liza Oates i ett pressmeddelande från RMIT University.

Organofosfater används i vissa kemiska bekämpningsmedel och påverkar nervsystemet hos skadeinsekter, men även människors nervsystem kan påverkas negativt, enligt Liza Oates. Inga organofosfater är idag godkända att användas som kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk. Däremot är ämnena tillåtna utomlands och det kan därför finnas rester av dem i importerad mat.

Källa: KRAV

Livsmedel kontrolleras inte kontinuerligt för innehåll av bekämpningsmedelsrester. I stället utför Livsmedelsverket årligen riktade stickprovskontroller i vissa livsmedel där man förväntas hitta bekämpningsmedelsrester. Under 2007 analyserade Livsmedelsverket 396 prov av färska eller frysta frukter och grönsaker. Resthalter påträffades i 75 % av proverna, varav 34 prov (8,6 %) överskred gränsvärdena. Av frukt och grönsaker producerade inom EU innehöll 2 % bekämpningsmedelsrester som överskred gränsvärdena, medan motsvarande siffra för frukt och grönsaker från resterande länder var 12 %. Proven som utfördes på ekologiska produkter innehöll däremot inga bekämpningsmedelsrester.

Källa: Naturskyddsföreningen

För att ta död på skadedjur, ogräs och mögel besprutas det som ska bli din mat med kemiska bekämpningsmedel. Men kemikalierna stannar inte bara på odlingarna. De sprider sig nästan överallt. Och en del finns kvar i maten du äter. I en vanlig fruktkorg hittas rester av bekämpningsmedel i nästan 9 av 10 frukter och flera av dem är kända kemikalievärstingar.  

Idag utsätts vi för tusentals kemikalier från olika håll. Alla klassas inte som farliga, men mycket pekar på att olika kemikalier kan ha en betydande påverkan på fetma, diabetes, hjärt‐ och kärlsjukdomar, Alzheimer, Parkinson, cancer, svårigheter att få barn, tidigare pubertet, missbildningar på könsorgan, inlärningssvårigheter, infektioner, astma och autoimmuna sjukdomar. Även vår natur tar skada av de miljögifter som sprids och leder till risker för viktiga funktioner i naturen.  Forts. /..../

För att läsa hela faktabladet "Bekämpningsmedelsrester i våra fruktkorgar" från Naturskyddsföreningen, klicka här >>

Källa: Naturskyddsföreningen

Akrylamid i mat

Många minns nog tunnelbygget genom Hallandsåsen då stora mängder akrylamid (under varumärket Rhoca-Gil) läckte ut till omgivningen och förorenade vattendrag och brunnar. Akrylamid är klassat som ett cancerframkallande ämne. Inom industrin används akrylamid vid framförallt plasttillverkning (polyakrylamid). Akrylamid bildas också naturligt när viss mat upphettas till hög temperatur, som vid ugnsbakning, fritering och rostning.

Livsmedel som kan innehålla höga halter akrylamid är potatischips, pommes frites, kaffe, bröd, hårt bröd, frukostflingor, kex och kakor. Halten akrylamid varierar mycket inom en och samma livsmedelsgrupp, men potatischips och pommes frites innehåller generellt sett höga halter i jämförelse med många andra livsmedelsgrupper. Även de populära rotfruktschipsen innehåller höga halter av akrylamid.

Akrylamid är genotoxiskt och ökar risken för cancer. (Genotoxiskt = något som skadar kromosomer och orsakar mutationer.)

Det finns idag inget gränsvärde för akrylamid i mat, men diskussioner om att införa gränsvärden pågår i EU.

Akrylamid bildas framförallt när kolhydratrika livsmedel upphettas över 100 °C vid grillning,
stekning, rostning eller ugnsbakning och fritering. Generellt ökar halten akrylamid i maten vid
högre temperatur, längre tillagningstid och mörkare färg. Halten är högre då vattenhalten är låg.

Livsmedel som inte har friterats, ugnsbakats eller rostats vid framställning eller tillagning innehåller inte nämnvärda mängder akrylamid. Inga halter av akrylamid har hittills hittats i kokta livsmedel.

Tobaksrök innehåller höga halter akrylamid. Rökare får därför i sig ungefär tre gånger så mycket akrylamid som icke-rökare.

Källa: Livsmedelsverket

Kemikalier

Kemikalier finns runt omkring oss, överallt, hela tiden. De finns till exempel i maten vi äter, kläderna vi har på oss, bostaden vi lever i och prylarna vi använder. I små doser under kort tid är de allra flesta ämnen ofarliga - i alla fall när vi tittar på varje enskilt ämne. Men i kombination med varandra kan så kallade cocktaileffekter uppstå, som gör att ämnena får förändrade eller förstärkta egenskaper, som i värsta fall orsakar skadliga effekter på vår hälsa och miljön. Eftersom vi ständigt lever i en cocktail av kemikalier i vår vardag, är det viktigt att känna till cocktaileffekten och vad den innebär.

Som konsument är det svårt att ha koll på alla kemiska namn, regler och funktioner. Men det är en god idé att försöka minska sin egen exponering för kemikalier generellt.

Källa: Sveriges konsumenter

Många rengöringsprodukter som finns i våra hem luktar väldigt starkt – det är allt ifrån tvättmedel, sköljmedel, rengöringsmedel, diskmedel, WC-sticks, doftkulor till dammsugarpåsen till doftsprayer – och det är helt onödigt att använda produkter som luktar väldigt starkt. Även om man inte är allergisk så kan man ändå vara sensitiv mot kemikalierna som finns i dessa produkter.

Det är mycket bättre att vädra och att städa med vatten och såpa, bikarbonat eller ev. något milt rengöringsmedel. Och det är mycket smartare att faktiskt byta dammsugarpåsen istället för att använda doftpärlor/doftpinnar/doftkulor/doftpulver etc som ska ”dölja” lukten.

Även om man inte är allergisk så kan man ändå vara sensitiv mot starkare dofter. Avstå helst helt från parfymer och parfymerade produkter och andra ”lukta gott”-produkter. Undvik även att ta in doftande växter eller blommor, som t ex hyacinter och liljekonvaljer, i bostaden.

Städa utan kemikaler

Städexperten Marlene Eriksson hjälper dig att göra städningen både enklare, roligare och mer miljövänlig! Marléne Eriksson har fokus på giftfria medel såsom citron, ättika, såpa, salt och bikarbonat och förklarar hur man ska få sitt hem skinande rent. På YouTube kan man se många av hennes städ- och tvättips.

Städexperten Marlene Eriksson på YouTube

Städglädje hjälper dig göra städningen både enklare, roligare och mer miljövänlig! Med fokus på giftfria medel som citron, ättika och bikarbonat och gamla tubsockor (!) går Marléne Eriksson igenom alla rum och ytor i hela ditt hem och förklarar hur du ska få det skinande rent.

Boken är tydligt upplagd och städningen gås igenom rum för rum, med tips om vad man bör göra varje dag, varje vecka och varje månad. Den vane städaren kan här få massor med inspiration och lära sig bli mer effektiv, medan den som kanske nyss har flyttat hemifrån får lära sig städningens grunder.

Hur du tacklar damm, kvalster och lort, hemmets 10 värsta snuskfällor, rätt rengöring för ditt golv eller tips på en snabbstädning när det plötsligt ringer på dörren är bara några axplock ur innehållet. Till varje rum i huset får man veta vilka städprylar som behövs, vad som bör städas varje dag och hur du gör en grundligare veckostädning. Allt så snyggt, enkelt och pedagogiskt upplagt så att städlusten verkligen infinner sig.

Städgurun Marléne Eriksson svarar också på en mängd frågor kring fläckar, rengöring av stora prylar och oönskad lukt. Det finns inte ett städproblem som Marléne inte har en lösning på. Att städa handlar även om att vårda sitt hem och ta hand om sina saker. Med den här boken blir det enkelt att ha det rent och fint hemma och skapa ett hem där man vill leva och umgås i!

Häftad bok

Miljövänlig rengöring och fläckborttagning är trendigt och allt fler efterfrågar recept på hur man gör. Städexperten Marléne Eriksson, känd från tv och radio, har tillsammans med medförfattaren och dottern Desirée Eriksson skrivit boken som förmedlar all den kunskap hon fått från många års praktiskt städarbete. Det finns inte en fläck eller någon typ av ingrodd smuts som inte Marléne har ett recept för!

I boken finns recept på miljövänliga städ- och putsblandningar. Alla typer av rengöringsmedel som du behöver för att få ett rent och skinande hem, gjorda på naturliga ingredienser som ättika, såpa, bikarbonat och salt. Men här finns också en uppsjö av husmorstips för städning, ugnsrengöring, fläckiga glas, rostiga knivar, madrasser och allt annat som man vill ha fint och rent i ett hem.

De ger också råd om hur du sköter om, tvättar, vädrar och putsar dina kläder och skor så att de håller riktigt länge. Dessutom en fläckguide för alla sorters fläckar och kladd.

Inbunden bok

Deodoranter

Deodoranten har till uppgift att skydda mot dålig lukt medan en antiperspirant förhindrar att du svettas. På marknaden säljs idag många roll-on och sprayvarianter som både motverkar dålig lukt och svettningar – vissa ända upp till 72 timmar. Det effektiva skyddet beror på aluminium som blockerar svettkörtlarna för att hindra svett från att nå hudens yta. Vilka eventuella hälsorisker användandet av aluminium i dessa produkter kan medföra är ännu oklart. Att svettas är ett sätt för kroppen att eliminera gifter och slaggämnen.

Källa: Katarina Johansson, författare till böckerna ”Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg” samt ”Den onda badankan – ditt barn och de osynliga gifterna”.

Det finns flera olika aluminiumfria deodoranter och deo-sprayer på marknaden. Skönhetsredaktörerna har testat och listat dom 12 bästa aluminiumfria deodoranterna, utifrån vad dom själva tyckte – den som är intresserad kan läsa mer på följande länk.

Det är enkelt att göra sin egen deodorant. Ta 1/3 kokosolja, 1/3 potatismjöl samt 1/3 bikarbonat och blanda ihop. (Om man är känslig kan man minska något på mängden bikarbonat, men då blir inte deodoranten lika effektiv). Om kokosoljan är i fast form (så som den blir vintertid) kan man behöva värma kokosoljan något i varmt vatten (vattenbad), så att den går att blanda. Deodoranten förvaras i burk med tättslutande lock i rumstemperatur. När du ska använda deodoranten tar du lite och stryker ut i armhålan. Tänk på att denna deodorant kan lämna fläckar på tyg.

Potatismjölet kan bytas ut mot majsstärkelse (samma mängd).

  • Kokosoljan är bakteriedödande
  • Bikarbonat är basiskt och neutraliserar syrorna i svett
  • Potatismjöl (eller majsstärkelse) suger upp fukten i svett

Vin & öl

Enligt det regelverk som gäller inom EU får producenten använda sig av 63 tillsatser och så kallade processhjälpmedel plus ett 20-tal teknologiska processer. Jäsningen sker vanligtvis numera inte på naturligt sätt utan med hjälp av industriframställd jäst, som även kan fås med olika smakprofil, exempelvis persika/aprikos för att designa ett vitt vin.

Många populära viner med så kallade fatkaraktär har fått sin smak genom att billiga ekchips – även de smakdesignade – har sänkts ned i ståltanken. Dessutom är det tillåtet att söta vinet med hjälp av industriprodukten koncentrerad druvmust för att göra det mer lättsålt.

Åtskilliga av vinets tillsatser känns igen från den moderna livsmedelsindustrins produkter. Men det finns en avgörande skillnad. Medan matbutikens varor måste ha innehållsförteckningar, slipper vin och andra drycker med mer än 1,2 procent alkohol detta, på grund av ett omstritt undantag i EU:s förordningar.

Den enda tillsats som behöver deklareras är sulfiter, eftersom det finns konsumenter som är överkänsliga mot detta konserverings- och antioxidationsmedel, som används flitigt inom vinindustrin. Hur mycket sulfiter ett visst vin innehåller hålls dock hemligt. Oavsett om ett vin har 10 mg eller 200 mg sulfiter står det samma sak på vinet: »innehåller sulfiter«, vilket därmed inte ger någon vägledning för den överkänslige.

Äkta vara har listat de ämnen som får tillsättas vid vinproduktion - se hela listan här.

Källa: Äkta vara

Vid produktion av ekologiska viner är 45 av de 63 tillsatserna och processhjälpmedlen tillåtna. Den stora skillnaden mellan ekoviner och de konventionellt framställda är istället hur odlingen av druvorna går till. Ekoproducenten får varken använda sig av systemiska bekämpningsmedel* eller konstgödsel.

Dessutom finns biodynamiska viner. Här gäller ytterligare odlingskrav och i vineriet är betydligt färre tillsatser och processhjälpmedel tillåtna än vid ekologisk vinproduktion.
Källa: Äkta vara

*=Inom konventionell odling av vindruvor används bland annat systemiska bekämpningsmedel, dvs att bekämpningsmedlet tas upp av växten och druvorna där det sedan verkar i cirka tre veckor. Dessa bekämpningsmedel finns således i växten och kan inte sköljas bort. Eftersom vi ofta ger våra barn vindruvor och russin som ett nyttigare alternativ till godis bör man tänka på att barn är känsligare och ofta äter stora mängder i relation till sin kroppsstorlek.

Det mest radikala alternativet till konventionellt vin är de så kallade naturvinerna. Odlingen måste vara ekologisk eller biodynamisk, men dessutom ska vinet göras utan tillsatser, processhjälpmedel eller avancerade teknologiska metoder. Inget tillagt eller borttaget, är grundtanken. Att använda en liten mängd sulfiter, ofta vid buteljeringen och långt under vad som gäller vid konventionell vinframställning, anses vanligtvis dock tillåtet.

Naturviner – som inte klarnas och därför även är veganvänliga – har ännu ingen märkning och kan vara svåra att hitta på Systembolaget. För att vägleda konsumenten driver Äkta vara naturvinsguiden.org. Där kan man läsa mer om naturviner och hur man får tag i dem. Dessutom finns aktuella naturvinstips på Mats-Eric Nilssons blogg chateauvadå.se, som beskriver det utbredda vinfusket och hur man kan agera som konsument i denna djungel. I augusti 2020 kom uppföljaren Nyfiken på naturvin som är en utmärkt guide späckad med bra vintips, spännande fakta och vackra bilder.

Källa: Äkta vara

Den stora tillväxten av mikrobryggerier i Sverige har gjort att det totala antalet bryggerier nu har passerat 300 stycken. Huvuddelen av den öl som konsumeras i Sverige, i volym mätt, kommer dock fortfarande från svenska eller internationella storbryggerier.

Där kan malten drygas ut med billigt ris och majs och beskan kan komma från så kallat isomeriserat humleextrakt, istället för vanlig humle. Dessutom får inte mindre än 34 tillsatser med E-nummer användas.

Se upp för
Öl som inte deklarerar vad de innehåller, eller endast deklarerar "innehåller kornmalt". I dessa fall är det nämligen svårt att få veta vad ölet innehåller. På drycker med en alkoholhalt över 1,2 volymprocent är tillverkaren inte ålagda att redovisa innehållet för konsumenten.

Leta efter
Öl från mindre bryggerier, som tillverkar öl på ett mer hantverksmässigt sätt.

Ekologiskt
Det är lätt att hitta ekologisk öl, från både stora och små bryggerier. Ofta är det dock endast malten som är ekologisk, eftersom humlen utgör en väldigt liten del, men det går att hitta sorter som även innehåller ekologisk humle.

Källa: Äkta vara

Strålning

När man läser om strålningen från mobiler, wifi, trådlösa nätverk, DECT-telefoner m.m. är det verkligen ingen upplyftande läsning. Och i dagens samhälle går det nästan inte att undgå strålning. Men om man vill, så kan man iaf göra vissa förändringar och därigenom minska mängden strålning som man utsätter sig för. Strålskyddsstiftelsen har utarbetat ett antal råd som minskar hälsoriskerna och som går att läsa om på Strålskyddsstiftelsens hemsida.

Att vara medveten om riskerna med strålning kan göra att man kan förbättra vissa saker i sin egen miljö och därigenom minska på den totala belastningen som man utsätter kroppen för (såsom bekämpningsmedel, strålning, E-medel, kemikalier och andra gifter, raffinerade livsmedel, processad mat, margariner, etc).

Mikrovågsstrålningen har ökat lavinartat i vår miljö, framför allt på grund av den kraftiga expansionen av mobiltelefoni och annan trådlös teknik. Enligt Strålskyddsstiftelsen visar forskningen i allt större omfattning att den elektromagnetiska strålningen innebär allvarliga risker för människan och miljön och att många människor vittnar om att strålningen ger dem lätta till mycket svåra symtom (sömnproblem, huvudvärk, hjärtklappning, tinnitus, yrsel, ångest och många andra sjukdomssymptom) som sedan 50 år tillbaka finns väl beskrivna i den vetenskapliga litteraturen som en effekt av exponering för mikrovågsstrålning eller elektromagnetiska fält (mikrovågssyndromet). Många som skadas av strålningen får därför vare sig rätt hjälp eller diagnos, menar Strålskyddsstiftelsen.

Strålskyddsstiftelsen är en stiftelse som arbetar för att skydda människor och miljö mot skadliga former av elektromagnetiska fält och elektromagnetisk strålning, exempelvis mikrovågsstrålning från trådlös teknik, genom att informera om risker och publicera rekommendationer. Strålskyddsstiftelsen har vetenskaplig forskning, forskares rekommendationer och Europarådets resolution 1815 som utgångspunkt.

Strålskyddsstiftelsen har samlat ett urval av artiklar om vittnesmål som fått skador av elektromagnetisk strålning, inte minst mikrovågsstrålning från trådlös teknik - de vittnar om samma symtom och hälsoeffekter som visats i forskningen och som man kan läsa mer om under kategorin "Risker" på Strålskyddsstiftelsens hemsida.

Healing på distans